. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11 mars
Anders Högberg – Samverkan som lärande och lärande samverkan
Anders Högberg är professor i arkeologi vid Linnéuniversitetet där han ansvarar för Centrum för tillämpat kulturarv och är verksam vid universitetets Unesco Chair on Heritage Futures. Han är projektledare för samverkansprojektet InKuiS – Innovativt kulturentreprenörskap i samverkansforskning.
Anders Högberg kommer att prata om gränsöverskridande samverkan som en lärandeprocess, där nya kunskaper och färdigheter utvecklas som ingen av de inblandade samverkansparterna kan generera på egen hand. Han kommer också att prata om lärande samverkansprocesser, där strukturella och organisatoriska begränsningar tydliggörs och nya möjligheter skapas. Både samverkan som lärande och lärande samverkan kräver specifik kunskap för att ge resultat. Detta illustrerar han med ett exempel från kulturmiljöpedagogik.
Per Sonnvik – Interpretation som gränsöverskridande verktyg i natur- och kulturlandskap
Per Sonnvik är projektledare på SLU Centrum för naturvägledning (CNV) sedan starten 2008 och arbetar bland annat med naturvägledning och interpretation för nationalparker, naturum och vandringsleder. Han är även svensk utbildare för den europeiska utbildningen Certified Interpretive Guide.
Per kommer att dela med sig av lärdomar från att arbeta med både natur- och kulturarvssektorerna för att kommunicera om och skapa en dialog om landskapet. Exempel som lyfts är från planering av interpretation för världsarv, nationalparker och vandringsleder samt från guidekurser och forskningsprojekt. Med hjälp av gränsöverskridande planering blir det lättare att nå fram till besökaren med relevant och engagerande interpretation, som guidning, utställningar eller skyltar. Då finns det även goda möjligheter till dialog om framtids- och hållbarhetsfrågor med utgångspunkt från lokala upplevelser.
Amanda Vesterlund, generalsekreterare Svenska Arkivförbundet – Perspektiv på arkivpedagogik
Anne Sandström – Upplevelse och inlevelse med hjälp av drama – DOT:s långa väg med att levandegöra historia
Anne Sandström är grundare och verksamhetsledare för Föreningen Drama och Teater (DOT), ett dramapedagogiskt kompetenscenter som har sitt säte i Helsingfors i Finland. Hon mottog NCK:s pedagogiska pris 2023, bland annat för att hon ständigt söker samarbeten med andra och hittar vägar för att få fler att upptäcka hur kultur och kulturarv kan vara källa till både välbefinnande, delaktighet och lärande – för alla åldrar från små barn till seniorer.
I sin pristagarpresentation kommer Anne, tillsammans med sina medarbetare Minna Valkama-Ojanen och Sanna Pietilä, att berätta om hur DOT genom åren arbetat med deltagande drama som metod, hur de samarbetat med kulturarvsinstitutioner och vad som krävs för ett samarbete över sektorsgränserna. Hon kommer också att ge ett verksamhetsexempel genom skolprogrammet Det mest värdefulla? som gjordes våren 2020 till Helsingfors stadsmuseums utställning Sinnesstämning Helsingfors 1939-1945, och som fick göras om i digital form när pandemin stängde museerna. Programmet undersöktes också i ett magisterarbete som undersökte hur det digitala materialet mottogs av eleverna. Och kanske får vi också stifta bekantskap med någon karaktär från DOT:s deltagande dramer…
Jan Schlüter – Demokrati på grænsen
Jan Schlüter er lektor på det danske mindretals gymnasium i Slesvig, Tyskland, A.P. Møller Skolen, og guide ved UNESCO-verdensarvet Hedeby-Danevirke. Han har i en årrække været del af samarbejdsrelationer og projekter på tværs af uddannelssteder, kultur- og kulturarvsinstitutioner med den særlige baggrund af det dansk-tyske grænseland.
Hvordan er det med arbejde hen over grænser? På trods af den nationale grænse mellem Danmark og Tyskland er der et kontinuum med store mindretal nord og syd for grænsen siden folkeafstemningen i 1920. I et projekt på begge sider af grænsen undersøges det hvordan det er med demokratiet ”på grænsen”. To skoler fra mindretalsbefolkningen og to museer fra flertalsbefolkningen står sammen om et projekt, der knytter bånd mellem de historiske udviklinger af demokratiet i grænselandet og de aktuelle udfordringer af demokratiet i både Danmark og Tyskland.
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12 mars
Lasse Sonne – Utvikling av et “tredje rom” for læring
En ny modell for samarbeid mellom skoler og kulturarvsorganisasjoner. Eksempler fra Norge.
Lasse Sonne er professor i historie innenfor fagfeltet moderne historie og historiedidaktikk. Han er programansvarlig for en 5-årig lektorutdanning i historie ved USN. Sonne har i mange år arbeidet i kryss-feltet mellom skoler, lærerutdanning og samarbeid med kulturarvsinstitusjoner som arkiver og museer.
Samarbeid mellom skoler og kulturarvsorganisasjoner om utdannelse og læringstilbud er ikke alltid enkelt og meningsfullt. Skolene er underlagt strikse retningslinjer i læreplanene. Begrensninger i forhold til tid og læringsmål, som skal nås, preger en lærers arbeidshverdag. Samtidig representerer kulturarvsorganisasjonene en viktig ressurs for læring, som skolene kan dra nytte av. Foredraget handler om, hvordan det via utvikling av nye typer samarbeid og utdanning kan bygges bro mellom to ulike typer organisasjoner, som skoler og kulturarvinstitusjoner er.
Lennart Rolandsson – Museer och skola förnyar teknikundervisningen med AI
Lennart Rolandsson är lärarutbildare och forskare i teknikdidaktik vid Uppsala universitet. Hans forskning handlar om teknikämnets innehåll i samverkan mellan olika ämnesexperter. Sedan några år tillbaka har han arbetat med utveckling av samverkansmodeller mellan akademi och skola.
Om föreläsningen: Det kan vara svårt att undervisa om teknik då man tar den för given. Med ett teknikhistoriskt perspektiv och AI som berättarverktyg kan man erbjuda historiska händelser, som till exempel då elektriciteten kom till byn och dygnet fick flera ljusa timmar, eller då telefonen installerades i hemmet och vi kunde prata med varandra på stora avstånd. Det är händelser som eleverna garanterat aldrig upplevt.
Under höstterminen 2025 erbjuder Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd, Arbetets museum i Norrköping, K. A. Almgren sidenväveri & museum och Uppsala universitet en seminarieserie där seminariedeltagare (gymnasielärare och museipedagoger) använder AI som berättarverktyg. Det är en seminarieserie där vi utvecklar olika karaktärer och händelser som syntetiserats med AI. I föreläsningen utgår Lennart från en kulturhistorisk miljö (K. A. Almgren sidenväveri & museum) med Jacquardmaskiner, för att visa hur undervisningen om den industriella revolutionen får ett annat ämnesinnehåll, då gymnasieeleverna blir källmedvetna historiebrukare.
Sofia Eriksson-Bergström, Lina Rosenqvist och Malin Bäckström – Om framtidens Kulturarvspedagogik, resultatet av ett samarbetsprojekt
Sofia Eriksson-Bergström är pedagogisk utvecklare på Västernorrlands museum. Hon har under lång tid forskat kring hur den fysiska miljön vid skolor och museum påverkar barn och ungas möjlighet till kreativitet, agens och lärande. Lina Rosenqvist arbetar som pedagog vid Västernorrlands museum, hon är särskilt utbildad inom digital humaniora. Malin Bäckström är sektionledare för Jamtlis pedagogiska sektion.
Utvecklingsprojektet Framtidens kulturarvspedagogik i norr har syftat till att främja erfarenhetsutbyte, kunskapsuppbyggnad och utveckling av kulturarvspedagogisk verksamhet vid åtta regionala museer i norra Sverige. Sofia, Lina och Malin kommer att dela med sig av projektets resultat med fokus på några av de nyckelfaktorer för framtidens kulturarvspedagogik som identifierats: tillgänglighet, medskapande och kunskapande. De kommer också att presentera tankemodellen ekosystem för samverkan mellan museer och skolor som ger en nulägesbild av vad som är viktiga komponenter i samverkan och vilka möjligheter och begränsningar som finns.
Lowissa Wallgren Frånberg och Hildegunn Maria Haanes Ruset – Medskapande och lokal förankring på kulturarvsinstitutioner – Perspektiv från Norge och Sverige
Lowissa Wallgren Frånberg är historiker, etnolog och museolog med många års erfarenhet av ledarskap och volontärsamordning inom museer. Hon har tillsammans med Skansen startat Sveriges museers nätverk för volontärsamordnare och har deltagit i ett antal nordiska projekt kring volontärsamordning vid museer och arkiv.
Lowissa kommer att berätta om hur man tar deltagande, medskapande och samarbete till nya nivåer inom kulturarvssektorn. Museer och arkiv kan med nya metoder samordna verksamhet som gör det möjligt för lokalbefolkningen att interagera med personalen och bli medskapare av den verksamhet som formas kring kulturarvet.
Hildegunn Maria Haanes Ruset er museumsrådgiver i Møre og Romsdal fylkeskommune og phd-stipendiat ved NTNU, Trondheim. I sitt doktorgradsprosjekt forsker hun på det museumspolitiske begrepet lokal forankring og hvordan dette har preget norsk museumsutvikling.
Lokal forankring er et sentralt begrep i norsk museumspolitikk og frivillighet er et viktig verktøy til å oppnå dette. Men hvilke deler av museets oppgaver skal frivillige ta del i? Skal de eie samlinger? Medvirke i utstillingsprosesser? Påvirke samlingsforvaltningen? Begrepet tolkes svært ulikt blant de mange aktørene som inngår i museumssektoren og dette er til både berikelse og besvær. For å unngå konflikt må man forstå hverandres roller i samspillet. Men kan man bygge opp roller, samtidig som man bryter ned siloene (stuprören) som skiller dem?