Heritage Learning Outcomes
– ett kulturarvspedagogiskt ramverk
HLO (Heritage Learning Outcomes) eller det kulturarvspedagogiska ramverket, är ett stöd för planering och utvärdering av lärande på kulturarvsinstitutioner. Ramverket togs fram under två projekt som NCK drivit: Heritage Learning Outcomes in the Nordic and Baltic Area och Implementing Heritage Learning Outcomes in the Nordic-Baltic countries. I dessa projekt har NCK tillsammans med arkiv och museer utarbetat ett förhållningssätt till kulturarvspedagogiken (Learning through Heritage ) som handlar om hur man med hjälp av kulturarv kan göra skillnad för brukaren/deltagaren/besökaren och som också tar hänsyn till de effekter kulturarvsinstitutioner vill bidra till på ett samhälleligt plan.
Nyckelkompetenser
Vårt kulturarvspedagogiska ramverk tar sin utgångspunkt i nyckelkompetenser. Vi har använt EU:s nyckelkompetenser eftersom verksamheten vid nordiska och baltiska kulturarvsinstitutioner påverkas av dessa så som de kommer till uttryck till exempel i nationella eller regionala policies för lärande i alla de nordiska och baltiska länderna. Kompetenser är alltid situationsberoende och de kan utvecklas och läras, men man blir aldrig full-lärd. EU har definierat kompetenser som alla behöver för att klara sig i dagens samhälle i termer av
- kommunikation på modersmålet
- kommunikation på främmande språk
- matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens.
- digital kompetens
- lära att lära
- social och medborgerlig kompetens
- initiativförmåga och företagaranda
- kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer
Vi menar att kulturarvsinstitutioner har stor potential att arbeta med alla dessa kompetenser och att de är något man bör ha med sig i planering och utvärdering av till exempel aktiviteter, lärandeprogram, utställningar.
Lärandemål
För att ge ramverket en struktur när det gäller själva analysen av individers lärande på kulturarvsinstitutioner har vi lånat från Generic Learning Outcomes (GLOs). Brittiska forskare tog i början av 2000-talet fram verktyget för lärande vid museer, arkiv och bibliotek som är inriktat mot effekter av lärande inom fem områden:
- Kunskap och förståelse
- Färdigheter
- Attityder och värderingar
- Glädje, Inspiration och kreativitet
- Beteende och progression
Samtidigt som kulturarvsinstitutioner styrs av olika policies och är inriktade mot att utveckla olika kompetenser bland sina användargrupper behöver man på individnivå alltid planera sina aktiviteter utifrån den skillnad man vill göra för individerna inom ovanstående fem lärandeområden.
Samhälleliga mål
Den sista komponenten handlar om de samhälleliga målen. Vi tror det är viktigt att inte bara se till individernas utveckling utan att också sätta mål för olika aktiviteter på en samhällelig nivå. Kulturarvsinstitutioner kan förändra samhällen: genom att välja att arbeta med vissa målgrupper, vissa ämnen, genom att vara tillgängliga och på många andra sätt. Det är viktigt att vara medveten om detta. Här har vi lånat från Generic Social Outcomes (GSOs). De är också utvecklade i Storbritannien, i samband med utvecklingen av GLOs, men har inte fått samma spridning. Vi uppfattar dem dock som ett stöd när man tänker på vilken skillnad man vill göra i samhället. De är:
- Starkare och säkrare samhällen
- Stärkt civilsamhälle
- Hälsa och välbefinnande
Slutsatser
Genom de projekt NCK deltagit i har vi funnit att det kulturarvspedagogiska ramverket som vi utvecklat och arbetat inom, fungerar mycket väl. Det hjälper dem som utformar aktiviteter, utställningar, lärandeprogram och annat att fokusera på vilken skillnad de vill göra för samhället och för besökaren. Man får en tydligare riktning mot lärande i sin verksamhet. Lärande-begreppet är vitt tolkat, vilket är viktigt för att kunna se alla olika effekter som aktiviteter får. Detta ramverk är också ett stort stöd då man utvärderar och då man beskriver sin verksamhet. Det känns viktigt för många att kunna berätta om vilken skillnad man gör i människors liv och för samhället.