På NCK arbetar vi med lärande genom kulturarv. Här används kulturarvet och det historiska perspektivet för att närma sig andra ämnen, skapa sammanhang, inspirera och utveckla olika färdigheter. Vi ser alltså att kulturarvet har en potential för att stimulera lärande inom många olika områden.
Det kulturarvspedagogiska fältet omfattar fyra övergripande områden: museipedagogik, arkivpedagogik, konstpedagogik och kulturmiljöpedagogik. Dessa kan ses som fyra metodologiska ingångar i vad lärande genom kulturarv kan vara – de utgår från olika typer av källor, föremål och lärandesituationer och har sina respektive styrkeområden.
NCK verkar för att fördjupa förståelsen för hur kulturarvet kan användas och vad man kan uppnå genom kulturarvspedagogik, samt för att stärka kulturarvspedagogikens ställning både inom kulturarvssektorn och i det vidare samhället. Vi ser kulturarvet som en resurs i strävan att nå ett hållbart och inkluderande samhälle, och kulturarvspedagogik som en form av lärande som berikar människors liv. Kulturarvspedagogik kan därför även främja social sammanhållning, regional utveckling samt samhälleliga visioner inriktade på exempelvis livslångt lärande och aktivt åldrande.
I detta sammanhang med ett brett sätt att se på lärande genom kulturarv använder vi Generic Learning Outcomes (GLO) som ett verktyg för analys och utvärdering. Brittiska forskare tog i början av 2000-talet fram detta för lärande vid museer, arkiv och bibliotek, med fokus på olika effekter av lärande. GLO kan vara ett sätt att planera sina aktiviteter utifrån vad man vill uppnå inom GLO:s fem lärandeområden:
- Kunskap och förståelse
- Färdigheter
- Attityder och värderingar
- Glädje, Inspiration och kreativitet
- Beteende och progression
Med detta breda perspektiv på lärande, och med allt fantastiskt källmaterial som finns i våra arkiv, museer och kulturlandskap, är möjligheterna att utveckla inspirerande kulturarvspedagogik närmast oändliga!